Ena stunden funderar jag överifall jag har för MÅNGA höns?I nästa stund blir en av hönorna svårt sjuk och så har jag plötsligtförlorat en av dem...Det är lika hemskt varje gång.Även om jag hela tiden påminner mig (och David, som tvingas göra detta...)om att det är en barmhärtighetsgärning.Ester hade en stor otäck knöl"där bak".En massa vitt flytande kom ur henne,även blod och något annat somjag tror borde varit på insidan, kom ur henne,bakvägen...Och hon åt inte. Drack inte.Försökte få i henne a-fil, för det ska tydligen vara bra till magsjuka höns.Försökte tvätta rent.Men det hjälpte inte. Hon låg liksom ochflåsade, på samma ställe hela dagen.Nu har hon inte ont längre.Men lika hemskt är det verkligenvarenda gång. När man tvingas befria ett av sina djur från ofrånkomlig smärta.Borde kanske sluta med höns helt och hållet?Så känns det åtminstone nu.