Nya kycklingen och om snyltgäster

Hej!
Underbara måndag är här.
Som du vet så gillar jag starter.
Nyår, höstskolsstart och måndagar.
Det känns nytt, fräscht, hoppfullt!
Dessutom råkar jag ju vara föräldraledig just måndagar och det njuter jag av i fulla muggar.

Igår gick hela familjen till sängs vid halv 8.
Ja, du läser rätt, 19.30 gick vi och lade oss att sova!! 
De som lassat ved hela dagen var trötta förstås.
Och vi som inte staplat ved... somnade visst vi också.
Kl. 6 vaknade vi. Fortfarande lite trötta men 
Vilken underbar start på veckan! Att få fylla på sömnkontot regält så där. Härligt.
Och appero på Start...
Pytteliten är den lilla kycklingen som jag berättade om igår!
Det syns inte på bilden att den är Liten men det är den.
Och hur söt som helst ju!
Men den har inga syskon. Än.
Har du något bra namnförslag? Jag har börjat ge alla höns samma namn, märker jag...

Idag var jag (efter en veckas förkylning som aldrig verkade ge med sig) fylld av energi.
Matpåfyllnadsdag
fick det bli!

En gång gjorde jag misstaget att låta David köpa hönsmaten.
Han var helt förskräkt när han kom hem med 5 säckar hönsmat som han fått betala över 1000 kronor för.
Han, liksom många andra, verkade trott att 
Höns=gratis ägg.
Vilket ju absolut inte stämmer. 
Bra djurhållning kostar!
Nu handlar jag min hönsmat själv.
Smidigast så.
Inte på det billigaste stället men ibland får man betala lite för att få det enkelt, känner jag. 

Hönsen är mitt intresse.
Davids intresse är viltfåglar.
Han älskar att sitta i köksfönstret med sin fågelbok i högsta hugg och titta på fåglarna som kommit för att gratisäta ur fågelmataren vid vår altan. 
Stackarn. 
Förstår han inte hur utnyttjad han är av våra vilda fåglar? Inte ett endaste ägg har de lämnat som tack. David  verkar glad ändå.

Nu behövde det handlas mat även åt viltfåglarna, tydligen.
"Så att de hinner lära sig att hitta hit, innan kylan kommer"
Men jösses så dyrt det blev!
Nu får vi allt hushålla med matning av vilda fåglar!
Förra vintern matade vi tydligen även mössen med viltfågelblandning och solrosfrön.
Utan att vi märkte det hade mössen gjort ett stort hål i tunnan som vi förvarade maten i.
Så nu köpte jag regäla (hoppas jag!) tunnor - i plåt- att förvara fågelmaten i 
( eller barnen...?)

Och så mat till katten och fåren.
Ja, allas matförråd fylls på idag.

Dessutom mockas fårstallet ut. 
Fåren, de har lyckats "spilla" hundratals kilo hö på golvet under vintern som var!!
Nu ska allt ut.

"Kan vi komma in snart?", ser Skrållan ut att tänka.

Jaha, det var måndagen det. Klockan är halv 7.
Bara att äta och sen borsta tänderna. En timma kvar till läggdags...?



















Nytt liv och förberedelse för vintern

Hösten sprakar av färger!
Gult, orange, rött och brunt.
Solen skiner från klarblå himmel.
Det är en dag som passar utmärkt för att greja ute.
Jag är fortfarande lite förkyld så jag håller mig lite lugn tillsammans med yngste sonen.
David och våra äldsta söner fyller vedboden med ved inför vintern.
Jag ser till att fixa mat och ordna med fika, så energin fylls på.  
Jag är verkligen så otroligt imponerad av Emil och Olle som var så duktiga och höll på med att stapla ved i fem (FEM!!) timmar idag. Helt frivilligt!!

Högt upp i skyn hörs tranorna, när de flyger över vår gård, bort mot varmare länder.
Men inifrån vårt stall hörs ett annat ljud. 
Tupparna som gal men också något annat...
Som jag inte hört på ett tag.
Ett pipande.
Som från en liten liten kyckling?
Jag går dit.
Ser mig om. Allt verkar ju som vanligt.
Där ligger Magda och Astrid.

Och under Magda är det något.
Men Agda är arg, jag får inte röra henne.
Hon är precis som en beskyddande mamma bör vara.
Men där under är det minsann en liten kyckling. Som kämpar för att komma ut ur sitt ägg.

Men jag låter dem vara. De får ha dagen idag i lugn och ro. Utan mina nyfikna blickar.
Fast imorgon ska jag kolla! 
Följer du med då?








Alla personligheter finns där

Här i mitt lilla hönshus bor inte bara höns.
Här bor personligheter.

Tänk dig en arbetsplats. Eller ett villakvarter.
Alla de personligheter som du träffar där, finns här!
Här finns Han som vill bestämma.
Han som tror att han bestämmer.
Och Han som verkligen bestämmer.
Här finns Hon som inte vill ha bråk utan hellre går undan.
Här finns Hon som tror på sig själv,
mer än hon tror på andra.
Och så ungdomarna som ställer till oreda när de egentligen bara vill hitta sig själv.
Hierarkin är tydlig.
Alla har sin plats.
Och visst är det så för oss människor också,
även fast vi inte låtsas om det?
Tänk dig ifall någon tagit din plats i lunchrummet/köket, på bussen eller liknande!
Visst blir du provocerad?
Tuppen som bestämmer har bästa platsen bredvid högsta hönset när natten kommer och alla ska sova. Längst bort från de som bestämmer 
sover de som har minst att säga till om.

Här i ett av hönshusen bor Pricken.

Som du ser har jag lagt på ett filter. 
För att göra Pricken lite snyggare, än vad han egentligen är.
Han är liten till växten, Pricken. 
Blev mobbad av de andra tupparna. För att imponera på de andra så försökte han ge sig på mig, "mattanten". 
Men jag är ju större än Pricken. Och alla som varit i kontakt med mattanter vet att det är de som bestämmer
Dessutom är jag hans hyresvärd. Vi hade en dust, Pricken och jag.
Men eftersom Pricken egentligen är väldigt osäker så vann ju jag, så klart.
(Tur det, för annars hade ju inte Pricken levt idag. Jag vill inte ha några ilskna tuppar)
Pricken fick lämna de andra tupparna och flytta in till en grupp hönor. 
Han fick en andra chans, helt enkelt.
Men hönorna ser inte Pricken som en Tupp.
Det är ganska stora damer, de flesta av dem.
Så han är väl mer som deras lilla kompis.
På sin höjd. 


Här ligger Anna-Bell.
Hon har försökt skaffa barn i flera veckor nu.
Problemet är att hon aldrig kommer få några kycklingar. För hon ligger på plastägg och golfbollar. Äggen hon själv lägger är obefruktade, eftersom hon och Pricken ju inte har den sortens förhållande....

Sorgligt?

Nu har det rörts runt i grytan, som man säger.
Nu har nämligen en ungtupp, Måns och hans gäng med unga damer flyttat in till Pricken och Anna-Bell och de andra hönsen.
Vad ska hända nu med gruppen?

Jag fick förresten en fråga:
(Iiiiiih, blir så glad när jag får frågor. Som om jag vore en expert. Vilket jag ju är. I praktiken 😜) Hur som helst. 

Hur känner jag skillnad på mina silkeshönor och silkestuppar? 
Jo. Så här. 
Vuxna silestuppar har strån på sin hätta.
Se här

Medan hönorna har en rund hätta

Mona-Mi sticker upp sitt vita huvud på den här bilden.
Ser du, den hättan är helt rund. Jämn.
Men just silkeshönsen tar längre tid på sig innan de visar vem som är tupp/höna tycker jag... Men när tupparna börjat gala, ja då vet man säkert🙂
Silkeshönsen har ju inga kammar heller. Det får silkestupparna.

Nu lutar sig expert-kycklingmamman sig tillbaka, tar av sig glasögonen och somnar.

Vi ses!☺☺☺