kycklingmamman.blogg.se

Jo, det var ju jättemysigt förstås, på kvällen.

När vi spelade kort och tittade på elden,

som brann så fint ute i förtältet.

Ja, ingen riktig brasa förstås! 

Utan en sån där typ av lampa.

Men tidigt på morgonen,

när min kropp var stel !!

av att ligga spänd som en fiolsträng 

( jag är inte van vid att ligga på liggunderlag direkt på backen. Jag är van vid att ligga på en tempurmadrass!) 

Likt en säl, eller ett kylskåp,

växelvis ålade och kröp jag ur tältet.

"Mamma har ont. Mamma måste få sova",

förklarade jag väsande, viskande för min yrvakne son.

Himmel, så skön min säng är!

Då kände jag mig inte som en hjälte direkt.

Snarare som en gammal tant.

Men det kommer mer, vänta ska du få höra!

5 timmar senare kommer jag ut till hönsen.

Och får se Dollys förstfödde.

Dessvärre verkar Dolly gilla att vara "gravid"

men inte gilla resultatet av det...

Den lille tuppkycklingen 

(jo, för på marankycklingar syns det vilket kön de har redan när de är nykläkta)

får absolut inte värma sig under Dolly. 

Trots att jag försöker att stoppa in honom under hennes varma kropp så drar hon om och om igen fram honom och biter honom.

Man väljer tyvärr inte sina föräldrar...

Den lille får värma sig i min bh en stund.

Min bh är dock i inte så stor...

Så efter en stund stoppade jag istället in honom under värmetaket.

När jag kom tillbaka en stund senare trodde jag först att han dött!

Jag gjorde ett nytt försök med Dolly.

Och peppar peppar, hittills har det gått bra!

Dolly lät honom ligga kvar under sig.

Jag är en hjälte!

Eller familjerådgivare?

Nåja, nu får vi se om fler kycklingar kläcks under dagen.

Ha det bäst!